Upptäckte ett gammalt manus om min tid som springpojke på 1950-talet.
Det handlar om en tid som inte finns kvar, en speceriaffär som såg till att varorna skickades hem även om man bodde någon dryg kilometer från affären. Det var en billig service för affären, springpojken fick nöja sig med 1,25 kr i timmen. Affärsägaren hade det bekvämare och åkte en gräsgrön Chevrolet mellan sina butiker. Men som springpojke fick jag förmodligen bättre god kondition men en sämre tandstatus efter att ha käkat chokladrån för att orka med den tunga cykeln.
Manuset blev till en artikel i en mindre tidning, minns jag nu.
Det handlar om en tid som inte finns kvar, en speceriaffär som såg till att varorna skickades hem även om man bodde någon dryg kilometer från affären. Det var en billig service för affären, springpojken fick nöja sig med 1,25 kr i timmen. Affärsägaren hade det bekvämare och åkte en gräsgrön Chevrolet mellan sina butiker. Men som springpojke fick jag förmodligen bättre god kondition men en sämre tandstatus efter att ha käkat chokladrån för att orka med den tunga cykeln.
Manuset blev till en artikel i en mindre tidning, minns jag nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar